VAD ÄR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING?

Jämställdhetsintegrering avser att systematiskt integrera jämställdhetsperspektiv och främja jämställdhet i olika delar av samhället, organisationer eller projekt. Målet är att säkerställa att könsperspektivet beaktas och prioriteras i olika beslut och åtgärder för att främja lika möjligheter och behandling för kvinnor och män.

Jämställdhetsintegrering kan tillämpas inom olika områden, inklusive lagstiftning, politik, arbetsliv, utbildning och hälsa. Det handlar om att se över och anpassa befintliga strukturer och processer för att identifiera och eliminera potentiella orsaker till könsskillnader eller ojämlikheter.

 

EXEMPEL PÅ JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERANDE ÅTGÄRDER:

Analys av policy och praxis 
  • Genomföra systematiska analyser för att identifiera och korrigera eventuella ojämställdheter i befintliga policys och praxis.

 

Utbildning och medvetandehöjande

  • Erbjuda utbildning och medvetandehöjande åtgärder för att öka förståelsen för jämställdhet och skapa en medvetenhet om könsspecifika frågor.

 

Jämställdhetsmål och mätbara indikatorer

  • Införa tydliga mål för jämställdhet och mätbara indikatorer för att följa upp och utvärdera framsteg.

Aktivt rekryteringsarbete

  • Vidta åtgärder för att främja jämställdhet vid rekrytering och befordran för att säkerställa lika möjligheter för kvinnor och män.

 

Jämställdhetsintegrering är en strategi för att skapa långsiktiga och hållbara förändringar för att uppnå jämställdhet. Det betonar vikten av att göra jämställdhet till en integrerad del av alla aspekter av samhället, organisationer och verksamheter.

FAQ

BEGREPP

Jämlikhet

Jämlikhet innebär att alla människor behandlas lika och har lika möjligheter och rättigheter oavsett kön, etnicitet, socioekonomisk bakgrund eller andra individuella skillnader.

 

Jämställdhet

Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, möjligheter och ansvar i alla samhällsområden, och att kön inte ska vara avgörande för hur människor behandlas.

 

Normer

Normer är förväntade och accepterade beteenden, värderingar eller förhållningssätt inom en specifik samhällsgrupp eller kultur. De utgör de oskrivna reglerna som styr hur människor förväntas agera och samspela i olika situationer. 

Att analysera normkritiskt innebär att granska och ifrågasätta normer och normativa strukturer i samhället. Det handlar om att vara medveten om och utmana förväntade normer och antaganden som kan leda till ojämlikhet eller diskriminering. Genom en normkritisk analys strävar man efter att synliggöra och förstå hur normer påverkar olika grupper och individer, och hur dessa normer kan reproducera och förstärka sociala orättvisor. Det syftar till att främja en mer inkluderande och rättvis samhällsutveckling.

 

Intersektionalitet

Att anlägga en intersektionell analys innebär att undersöka och förstå hur olika former av identitet och makt samverkar och påverkar en individs eller grupps upplevelser och möjligheter. Begreppet ”intersektionalitet” betonar att olika dimensioner av identitet, såsom kön, etnicitet, klass, sexuell läggning och andra faktorer, är sammanflätade och påverkar varandra. Genom att använda en intersektionell analys erkänns komplexiteten i människors erfarenheter och hur olika former av diskriminering och privilegier samverkar.

I praktiken innebär detta att man inte bara tittar på en specifik aspekt av identitet isolerat, utan undersöker hur olika faktorer korsar varandra och skapar unika livsrealiteter. Detta synsätt bidrar till en djupare förståelse av komplexa sociala dynamiker och hjälper till att adressera och bekämpa olika former av ojämlikhet och diskriminering.

 

Diskriminering

Diskriminering innebär att behandla någon mindre gynnsamt på grund av specifika egenskaper eller tillhörighet till en viss grupp. Dessa egenskaper kan inkludera kön, etnicitet, religion, ålder, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller andra karakteristika. Diskriminering kan ta många former, inklusive verbala trakasserier, uteslutning, negativ särbehandling på arbetsplatsen eller i andra sammanhang, och andra handlingar som leder till orättvisa konsekvenser för individer eller grupper. Lagstiftning och rättigheter varierar mellan länder och jurisdiktioner, men många har lagar och regler som syftar till att förhindra och bekämpa olika former av diskriminering för att upprätthålla principen om likabehandling och rättvisa.

 

Diskriminering med exempel kön

I Sverige regleras frågor om diskriminering genom diskrimineringslagen. När det gäller kön är det förbjudet att diskriminera någon på grund av kön enligt denna lag. Här är några viktiga punkter som täcks av diskrimineringslagen när det kommer till kön:

 

  • Direkt diskriminering: Det är förbjudet att behandla någon mindre gynnsamt på grund av kön. Det innebär att ingen får utsättas för sämre behandling på grund av sitt kön.
 
  • Indirekt diskriminering: Det är förbjudet att ha regler, praxis eller beslut som verkar neutrala men som i praktiken missgynnar personer av ett visst kön, om det inte finns en saklig grund för detta.
 
  • Trakasserier: Trakasserier på grund av kön är förbjudna. Det inkluderar oönskat beteende som har samband med kön och som kränker någons värdighet eller skapar en hotande, fientlig eller förnedrande miljö.
 
  • Sexuella trakasserier: Särskilda bestämmelser i lagen förbjuder sexuella trakasserier, vilket innebär oönskat sexuellt beteende som kränker någons värdighet.
 
  • Instruktioner om diskriminering: Det är förbjudet att ge instruktioner om att diskriminera någon på grund av kön.

Dessa regler syftar till att främja jämställdhet och förhindra diskriminering baserad på kön i olika sammanhang, inklusive arbetslivet, utbildning och offentliga tjänster. Ovanstående punkter gäller samtliga diskrimineringsgrunder. Diskrimineringslagen gäller både för myndigheter och privata aktörer.

 

DISKRIMINERINGSGRUNDERNA ÄR:

  • Kön: Förbud mot diskriminering på grund av kön.
 
  • Könsidentitet eller könsuttryck: Skydd mot diskriminering på grund av könsidentitet eller könsuttryck, vilket inkluderar transpersoner och personer med könsöverskridande identitet eller uttryck.
 
  • Etnisk tillhörighet: Förbud mot diskriminering baserat på etnisk tillhörighet, vilket innefattar ursprung, hudfärg, nationalitet och etniskt ursprung.
 
  • Religion eller annan trosuppfattning: Skydd mot diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning.
 
  • Funktionsnedsättning: Förbud mot diskriminering av personer med funktionsnedsättning.
 
  • Sexuell läggning: Skydd mot diskriminering baserat på sexuell läggning.