Bakgrunden till lönetransparensdirektivet är att EU vill komma till rätta med löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Syftet med direktivet är därmed att främja jämlika löner genom ökad insyn i arbetsgivarens lönesättning. Det ska ske genom utvidgade skyldigheter för arbetsgivarna att tillhandahålla information om lönenivåer för arbetstagare och arbetssökande.
I jämställdhetsmyndighetens nya rapport kan man läsa kan man bland annat läsa att regeringen det senaste året har minskat sin aktiva styrning av hur myndigheter och andra aktörer ska arbeta med jämställdhet. ”Vi ser en risk att jämställdhetsarbetet prioriteras ner så att jämställdheten stannar av eller går bakåt i Sverige.”
En del av myndighetens uppdrag är att varje år redovisa resultat av åtgärder inom jämställdhetspolitiken. Denna rapport är en underrapport till ovanstående. Analysen visar att det finns många orsaker i arbetslivet till skillnaderna mellan kvinnors och mäns pensioner. Regeringen skriver i budgetpropositionen för 2023 att kopplingen mellan arbete och pension, det vill säga livsinkomstprincipen,ska stärkas. Livsinkomstprincipen innebär att även om vi uppnådde ett jämställt arbetsliv idag så skulle det ta ytterligare 40–50 år innan nybeviljade pensioner blev jämställda.